Fröding och Mando Diao - ett arbetsområde tar form

Tusen tack, Mando Diao, för att ni har tagit vår kände poet Gustaf Fröding och gjort hans texter tillgängliga för mina sjuor!

När jag fick höra att Mando Diao hade släppt skivan Infruset började tankarna direkt att snurra. Hur skulle jag kunna använda det i min svenskundervisning? Efter en titt i det centrala innehållet i kursplanen såg jag att ett arbetsområde kring albumet Infruset skulle göra att jag kunde behandla punkterna som handlar om skönlitteratur:

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Även om jag personligen tycker att Mando Diao har gjort ett lysande album insåg jag rätt tidigt att det inte skulle vara helt säkert att ungdomarna skulle tända på alla cylindrar när de hörde Strövtåg i hembygden. Ungdomar gillar musik men kanske inte just den här musiken. För att engagera och motivera behövde jag därför försöka koppla innehållet till ungdomarnas verklighet. Sagt och gjort. I vår facebookgrupp slängde jag ut frågan "Vilken är din favoritlåt med svensk text just nu?". Kommentarerna lät inte vänta på sig. Främst var det killar som tyckte till. De skrev alla möjliga låtar som jag i min vuxna värld aldrig hade hört talas om. Jag skapade två listor, en på spotify och en på youtube med ungdomarnas favoriter. Lyssna på dem här om du vill:

7d:s spellista på youtube

7d:s spellista på spotify

Jag roade mig en kväll med att lyssna på spellistan när jag lagade mat hemma i mitt kök samtidigt som jag log åt tvååringen som rockade loss till låten Fucka ur. Tur att han inte förstår allt som sägs i den texten! Något som slog mig var att jag kunde få in reflektioner om språket på ett naturligt sätt i min undervisning om jag valde att låta ungdomarna analysera även en egen låt. Jag kunde alltså lägga till fler punkter i min LPP:

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Med inspiration från cirkelmodellen, där man betonar vikten av att först samla kunskap, ge exempel och se modeller gemensamt för att sedan utföra enskilt, präntade jag ned följande arbetsordning:

1. Samla kunskap genom att se film om Gustaf Fröding och inslag på Nyhetsmorgon om Mando Diao.
2. Analysera Strövtåg i hembygden gemensamt i halvklassgrupper.
3. Analysera andra låtar från skivan Infruset i mindre grupper.
4. Välja en egen valfri låt med svensk text och analysera den på samma sätt. Redovisa detta muntligt i mindre grupper.

I och med den muntliga redovisningen kunde vi beröra följande punkt som handlar om muntliga presentationer:

•  Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Bedömningsmatrisen tog form. Hur jag tänker när jag gör matriser kräver ett helt eget inlägg så det kommer en annan gång. Om du vill se LPP:n som eleverna fick så finns den här.


En intresseväckande inledning för att skapa motivation försökte jag mig på med den här prezin, något som framkallade reaktionen jag skrev om i ett tidigare inlägg. Sedan var vi igång!  Hur arbetet fortskrider beskriver jag en annan gång.

Det utvidgade kollegiet

Jag har så många kolleger nuförtiden. Alltid finns det någon som är proffs på något och som är beredd att hjälpa. Ofta lyssnar jag mest på vad de andra har att säga. Ibland klämmer jag in en egen fråga, svar eller tanke. Det jag syftar på är mina facebookgrupper som jag (Ja, jag erkänner!) är lite beroende av. Genom dessa grupper har jag lärt mig det mesta om iPads, The Big Five och att flippa klassrummet. Jag kan med säkerhet säga att det är facebook som har utvecklat mig mest som lärare under det senaste året. Här är grupperna som jag följer regelbundet:

The Big Five – Titta under Filer för att hitta Förmågorna i datumordning och annat matnyttigt.

Flippa klassrummet – få tips på hur man kan göra sina flippar eller få kontakt med andra som flippar i ditt ämne. Allt måste man ju inte göra själv utan man kan låna av andra. Under Filer finns en lista med flippande lärare att inspireras av (eller kanske skriva på själv?).

iPads i skola och förskola – Använd förstoringsglaset längst upp till höger för att söka efter något som du undrar över när det gäller iPads. Eller ställ en egen fråga. Du får säkert svar inom några timmar.

Bedömning för lärande – grupp kopplat till sidan Bedömning för Lärande . Om formativ bedömning.

LMS-riksföreningen för lärare i moderna språk – få tips till din undervisning. Även ett sätt att hålla sig uppdaterad inom tysk-, fransk- och spanskspråkig kultur.

Svensklärarna – få tips till din undervisning

Sociala medier i skolan – om Facebook, Twitter, bloggar, Skype och annat.

Skoldatatek – om digitala verktyg i skolan, särskilt för elever i behov av stöd.

Ett omvälvande år

Att påstå att det senaste året har inneburit en revolution för mig som lärare vore kanske att ta i lite för mycket. Inte så svenskt. Inte så lagom. Revolution är ett starkt ord. Synonymerna nydaning, evolution och omstörtning likaså. Genomgripande förändring då? Ja, så skulle jag sammanfatta året som gått. Min undervisning har genomgått en genomgripande förändring. Inte för att jag på något vis började från noll. Snarare är det så att allt som jag tidigare trodde på har fördjupats och fallit på plats. Här är några exempel på sådant som upptagit min tid och mina tankar:

• Lgr 11 har blivit min nya kompis. Äntligen en läroplan som aktivt kan vara ett stöd i det dagliga arbetet med allt från planering till bedömning.
• Göran Svanelids artikel om The big five har hjälpt mig att förstå kursplanerna.
• Svensklärarna på skolan har varit med i två projekt: Vilka elever kommer till vår skola? och Läsa, skriva, räkna. Vi har läst Gunilla Molloys bok När pojkar läser och skriver (2007) och Britta Stenssons Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning (2006). I studiecirkelform har vi sedan diskuterat böckerna och kopplat till vår undervisning. Jag har i och med det hittat de verktyg för läsförståelseundervisning som jag nu har förstått att jag har saknat.
• Som ensam tysklärare på skolan har jag länge känt mig just ensam. Under året har vi inlett ett nätverk för lärare i moderna språk i Eskilstuna kommun. Det var en härlig känsla vid första träffen att få se att det faktiskt existerar andra livs levande tysklärare i stan. Vi har bland annat pratat bedömning och om att sätta betyg efter endast en termin med det nya språket. Vår nästa träff sker på min skola i mars. Då ska vi ha tema erfarenhetsutbyte utifrån tanken att alla är bra på något och tillsammans kan vi lära mer.
• I våras höll jag i en iPad för första gången. Skolan köpte in en klassuppsättning iPads som främst ska användas till att öka läsförmåga och läslust hos våra sjundeklassare. Under sju veckor använde jag dem tillsammans med min sjua. Vi läste bok, diskuterade och tränade läsförståelsestrategier i vår facebookgrupp. Med stor sorg lämnade vi sedan över paddorna till nästa klass. Kvar blev dock min egen iPad som jag sedan dess använder på många olika sätt i min undervisning.
• I höstas hörde jag begreppet Flippa klassrummet för första gången. Jag är med på tåget. Jag förstår tanken och jag vill flippa.
• Jag har provat en hel rad digitala verktyg som var nya för mig. Jag skapade min egen youtubekanal där jag har börjat lägga ut små flippafilmer. En hemsida var jag också tvungen att ha så jag gjorde en sådan också.
• Slutligen något som betyder enormt mycket är de facebookgrupper på olika skolrelaterade teman som jag i det närmaste har utvecklat något slags beroende av. Sociala medier är guld för inspirationen! I ett senare inlägg ska jag berätta vilka facebookgrupperna är.

Alla dessa punkter har betytt mycket för mig och min undervisning. De har fått mig att tänka i nya banor och hjälpt mig att vidareutveckla andra, men det är inte i dem som den själva genomgripande förändringen ligger. Förändringen kan istället sammanfattas i frågan Hur motiverar jag mina elever så att de lär sig så mycket som möjligt och samtidigt trivs i skolan och med sig själva? Det är ingen liten fråga. Det är snarare en fråga som kräver en hel blogg för att kunna bli besvarad. Så jag skapade en. Välkommen!