Radio Schweden i mitt klassrum

I fredags hade jag besök av journalisten Hansjörg Kissel från Radio Schweden, alltså den tyska redaktionen på Sveriges Radio International. Mycket trevligt! Han var med mig på min tysklektion med åttorna och sen satt vi i solen och pratade om min undervisning i synnerhet och intresset för att läsa tyska i allmänhet.

Lyssna lite eller läs reportaget om du har lust. Det är på tyska förstås men ändå. Mina fina elever hörs i alla fall!





Jag skickar en liten guldstjärna till Sven Järgenstedt som hörs på filmen jag visar i klassrummet. Han gör bra flippfilmer om grammatiska moment. Kolla in hans youtubekanal!

Cecilia

Äntligen skolstart! :)

Tänk vilket läsår det blev förra året! Jag har aldrig tidigare arbetat så mycket men jag har heller aldrig tidigare tyckt att mitt jobb har varit så utvecklande som det faktiskt var. För ett år sedan hade jag aldrig använt en iPad i undervisningen. Jag hade aldrig haft en blogg, en hemsida, aldrig laddat upp en film på YouTube, hade inget konto på vare sig Twitter eller Instagram. Man kan lugnt säga att det har hänt en hel del sedan dess.

Nu står jag inför ett nytt läsår som om möjligt kommer vara ännu  mer utvecklande än det förra. På tisdag och onsdag kommer nämligen elevernas iPads!! Det är knappt jag tror att det är sant. I januari uttryckte jag min frustration över IT-läget i kommunen i en serie inlägg här på bloggen. Jag kände mig ensam och motarbetad. Nu är läget ett helt annat. Bara det att vi faktiskt fick chansen att välja iPads istället för enbart datorer inför en-till-en-satsningen och att så många som 70 procent valde iPads tycker jag är helt fantastiskt! För att stötta de lärare vars skolor valde iPads till sina elever fick jag i somras uppdraget att skapa en hemsida där jag nu har samlat den kunskap och erfarenhet som jag har hunnit samla på mig under det här året. Där finns tips på appar och instruktioner till hur vi kan använda Google Drive och Google+ för att skapa, dela och kommunicera. Kika in om du är nyfiken: https://sites.google.com/site/eskilstunaipad/

I sommar har jag också varit i Tyskland på en lärarkurs för lärare som undervisar i tyska som främmande språk så nu är jag full med nya idéer kring vad jag kan hitta på med tyskan.

Skolstart imorgon. Längtar!

Cecilia

Följ med mig till Regensburg!

Väskan är packad och jag börjar känna mig åtminstone ganska förberedd för vad som komma skall. Imorgon åker jag nämligen till Tyskland och Regensburg för en tvåveckors språkkurs för lärare! Kursen är förmedlad av Avista och skolan jag ska gå på heter Horizonte.
Det här stora som ska hända kräver naturligtvis en helt ny blogg. Välkommen in till Skogstorp-Regensburg!



Min nya blogg Skogstorp-Regensburg.

Ha det fortsatt bra på sommarlovet!

Cecilia

Den obligatoriska språkläxan?

Jag tycker egentligen inte om läxor. Jag skulle avskaffa alla läxor ögonabums om jag visste att det fanns ett fungerande alternativ att lita på. Skoldagen är lång som den är och fritiden behöver ägnas åt viktigare saker. Det kanske finns ett fungerande alternativ? Här är mina något osorterade tankar.

Som nyutbildad tysklärare hade jag bestämt mig för att inte tvinga mina elever att genomlida textredovisningslektioner när alla sitter och väntar på att få läsa eller översätta en mening var från texten i textboken. Första året gjorde jag heller inte det men sedan nådde mig insikten att eleverna inte tränade ordentligt på texten om inte jag tvingade dem att redovisa på något sätt. Därför kör vi ibland en snabbgenomgång av textläxorna just på detta sätt (fast jag skulle fortfarande aldrig tvinga dem att läsa eller översätta en text som de inte har fått chans att träna på först inför klassen). Att läsa målspråkstexter högt och översätta dem till svenska är tidsödande och tråkigt men även nödvändigt. Det finns inget som är så effektivt än att nöta texter för att lära sig ett nytt språk. Men den här delen av undervisningen känner jag att vi kan klara av på lektionen så det behöver inte vara en läxa om man har deltagit aktivt och tränat på lektionstid.

Men orden. Glosorna. Ordförrådet. Där fastnar jag alltför ofta i traditionella mönster, åtminstone när vi arbetar med läroboken. Uppskattningsvis ger jag glosläxa kopplat till läroboken totalt hälften av veckorna. Varför? I skolan händer så mycket att det är svårt för eleverna att hamna i "lärasigutantillmood". Hemma är det lugnare och då lättare att lära sig utantill är min utgångstanke (fast jag är inte så säker på att den teorin håller). Vi prövar dock olika sätt att lära sig ord på lektionerna. Med lappar att vända på, skapa meningar med orden, skriva av, göra muntligt, arbeta i teman. Ändå känner jag mig tvungen att, när vi för en gångs skull arbetar i läroboken, ge orden som läxa och sedan kontrollera att läxan är gjord.

Jag tror att det handlar om en rädsla att inte skapa rätt förutsättningar för mina elever. Som lärare i tyska kan jag känna en stress som jag inte tror att så många andra ämneslärare kan känna igen sig i. Det jag inte lär mina elever, det lär de sig heller inte. Tyskan finns inte runt dem naturligt på något vis. Engelska tillägnar de sig via musik, tv och spel. NO- och SO-ämnen omger de sig med via nyheterna och runt köksbordet (i bästa fall). Idrottar gör många på fritiden, svenska utvecklar de hela tiden. Matematik, åtminstone grunderna, finns i vardagen. Lagar mat kanske de gör hemma. Slöjd och bild... nja. Kanske. Men tyskan finns inte där. Jag måste ge dem allt de behöver kunna. Det resulterar då ibland i glosläxor. Främst handlar det om att de som behöver mer tid på sig att lära sig utantill ska få chansen till det. Fast ärligt talat så når jag inte de studieomotiverade eleverna genom glosläxorna eftersom de ändå inte blir gjorda. Det måste finnas ett bättre sätt.

Framgångsfaktorerna när det gäller att utöka ordförrådet är som jag ser det följande:

• Alla ord måste läras i ett sammanhang. Endast ord utan koppling till text glöms bort.
• Större projekt som handlar om aktiv användning av orden. När vi läser texter om vädret tränar vi muntligt och skriftligt på väderprognoser, när vi läser texter om restaurang skriver vi och framför rollspel i restaurangmiljö, möbler och lägesord lärs in genom att beskriva ett foto av ett rum, ord om fritiden passar bra när vi skriver en text om våra fritidsintressen och så vidare och så vidare.
• Sortera orden i ordfält och ordfamiljer. Lär in alla djurord samtidigt och alla fritidsord samtidigt. Undersök hur verbet hör ihop med substantivet av samma stam. Men glöm inte bort att använda orden i meningar också annars är det värdelöst.
• Repetera ofta. Att komma ihåg att repetera ord och att göra det på ett sätt som inte blir tjatigt är något jag behöver bli bättre på. Utvecklingsområde!
• Låta eleverna själva komma på vilka ord de behöver kunna för att kunna uttrycka något visst och att låta dem ta reda på betydelsen på tyska. (Vilka ord behöver vi kunna för att kunna berätta om vårt sommarlov? Vi samlar orden gemensamt, slår upp gemensamt och lär sedan in).

När vi får våra iPads till hösten blir det ännu enklare att låta eleverna sitta och nöta glosor och texter på lektionstid. Om vi ägnar en enskild tyst kvart åt glosorna när vi har gått igenom texten tillsammans och sedan ytterligare en kvart en annan lektion kanske det räcker? Om vi också ser till att repetera andra gamla kapitel ibland och förstås, fortsätter att sätta in orden i ett sammanhang på något sätt. (Jag ler lite åt mig själv när jag inser att även detta bekymmer kan lösas med hjälp av iPads... på något sätt får jag allt att handla om iPads just nu). Jag kanske skulle våga avskaffa glosläxorna helt under nästa termin för att se hur det går och istället använda mer av lektionstiden. Vågar jag? Ja, jag tror det! Att utveckla sin undervisning handlar om att göra mer av rätt saker ofta. Jag tror att det här är rätt saker.

Det skulle vara roligt att höra andra språklärares tankar kring den "obligatoriska språkläxan". Och du som är elev, vad tycker du?

Kram på er!

Cecilia

Tyskpromenad

Klassrummet blev upptaget och solen sken så jag tog med mig mina trettio sjuor och gick på tyskpromenad i området runt skolan. Jag delade in dem i par och tog sedan täten. Med jämna mellanrum blåste jag i en visselpipa och gav dem ett uppdrag. Varierad repetition. Å så lite frisk luft och skratt på det.

Tysksjuornas Berlinfilm

I läroboken Das Dach 2 som jag använder med sjuorna finns en text om Berlin som jag har använt för ett längre projekt där eleverna fått välja en sevärdhet i Berlin som de skrivit en text om och redovisat.

Förra årets sjuor skrev sina redovisningar på den här bloggen.

 

Det här årets sjuor råkade ut för lärarens nyförälskelse i appen Puppet Pals så de gjorde en film tillsammans. Uppgiften var att de skulle låtsas att de befann sig vid sevärdheten på plats i Berlin. Där skulle en dialog utspelas. Vi arbetade i ordningen 1. förstå texten i läroboken och eventuellt hitta mer information 2. skriva text 3. få respons och bearbeta text 4. spela in filmen.

Jag satte ihop alla gruppers filmklipp till en hel film i appen iMovie och för att hotta upp filmen lite och göra den lite tokrolig gjorde jag en trailer med hjälp av trailerfunktionen som finns i iMovie. Så här blev filmen:

När eleverna får bestämma

Jag tror på att låta eleverna vara med och påverka undervisningen. Själva påverkandet verkar i sig utveckla den metakognitiva förmågan hos eleverna. De blir medvetna om hur de lär sig bäst och de tar större ansvar för sin inlärning. Dessutom verkar de ha roligare under tiden som de lär sig om de själva har fått vara med och påverka. Ett exempel från mitt klassrum:

Jag har en tanke om att jag vill göra ett projekt utanför läroboken med mina tyskåttor. Kapitlet som vi nyss har avslutat handlar om vintersport.

”Jag tycker att det är dags att vi gör ett litet projekt av något slag. Eftersom vi har jobbat med kapitlet om vinter och sport tänkte jag att projektet skulle handla om något sådant. Muntlig eller skriftlig uppgift spelar ingen roll. Ni bestämmer uppgift och utförande så bestämmer jag bedömningen. Brainstorming fem minuter!”.

Ett milt kaos utbryter i klassrummet. Efter fem minuter sammanfattar jag alla tankar på tavlan. Först kommer de klassiska skoluppgifterna:

”Alla kan väl bara skriva om en idrottsman och göra en plansch eller nåt”. (Entusiasm inte riktigt på topp)

”Man kanske kan berätta om sin favoritsport?” (Lite entusiasm från några… de som har en favoritsport, antar jag)

Jag lägger mig i: ”Men en plansch… är inte det lite tråkigt? Vem ska se den?” Någon annan lägger sig i: ”Tänk om man inte har någon favoritsport då? Man kanske inte ens gillar sport!”.

Vi stryker och ändrar och funderar vidare. Det verkar som om vi inte riktigt kan komma överens. Jag fortsätter: ”Men måste alla göra exakt samma då? Om ni har olika intressen, kan man inte göra en uppgift som låter alla få jobba med olika saker? Ärligt talat spelar det inte ens någon roll för mig om det handlar om vinter eller sport, bara det handlar om tyska på något sätt!”.

Diskussionen fortsätter. Till slut har vi kommit fram till vad vi ska arbeta med de närmaste lektionerna. Vi ska göra ett nyhetsprogram. Det ska finnas inrikes- och utrikesnyheter, sport och väder. En recension av Call of Duty: Black Ops 2 förstås. Någon som leder nyhetssändningen. Det ska filmas med min mobil eller padda. Två anmäler sig frivilliga som redigerare. Texter ska skrivas, lämnas in för respons och sedan bearbetas. Man får arbeta tillsammans och hjälpas åt. Mer entusiasm nu än när diskussionen påbörjades för tjugo minuter sedan. De sätter igång med sina olika uppdrag.

Det är sedan mitt jobb kommer in. Hur kan jag nu hjälpa dem vidare? Jag skriver ihop en planering med centralt innehåll, mål för undervisningen och bedömningsgrunder. Bedömningen funderar jag länge kring. Det är alltid svårt att bedöma uppgifter som görs i grupp när man inte vet vem som gör vad. ”Men so what?” tänker jag först. ”Huvudsaken är väl att de lär sig?” Sedan bestämmer jag mig för att arbetet ska avslutas med en självvärdering. De får själva markera i matrisen hur långt de tycker att de har nått när det gäller att skriva på tyska och bearbeta texten, under ledning av mig naturligtvis.

Här är slutresultatet. En stor applåd för.... tyskåttorna!! :)

Rent tekniskt är filmen gjord så här: Alla utom en grupp använde min iPad och appen Puppet Pal för att spela in filmen. Jag återkommer till Puppet Pal i ett annat blogginlägg eftersom det är en stor favvo! Jag exporterade alla filmsnuttarna till bildrullen, infogade dem i iMovie där jag lade på musik, övergångar och infogade intro- och avslutningsbilder. Gruppen som gjorde en recension av Call of Duty nöjde sig inte med Puppet Pal eftersom de ville få med en skärminspelning där de själva spelade och visade delar av spelet. Jag laddade därför upp den halvfärdiga filmen på youtube och skickade länken till killarna som sedan klippte ihop filmen med sin egen skärminspelning och lade på sina egna röster. Det var det hela!

Ny energi till fortsatt flippande :)

Att flippa klassrummet handlar helt kort om att eleverna ska vara förberedda inför lektionen så att förförståelsen redan finns där när jag möter dem. Läs Karin Brånebäcks nybörjarguide till att flippa om du vill veta mer! Första gången jag hörde talas om begreppet Flippa klassrummet var i höstas och jag blev såld direkt. Det kändes bara som en naturlig utveckling av den undervisning jag redan bedrev.

Jag har nu anammat flippatänket såtillvida att jag lägger ut en del genomgångar på min hemsida. Ibland får eleverna i uppgift att titta igenom flippen hemma innan lektionen och ibland tittar vi tillsammans i klassrummet. Flipparna används också till elever som varit frånvarande eller som repetition. Det har dock visat sig att det inte är helt enkelt att få eleverna att faktiskt titta på filmen. En del tittar regelbundet, andra inte alls. I inledningsfasen är det därför viktigast för mig att eleverna själva inser nyttan med flippen. Det känns bättre än hot och mutor på något vis... Jag tänker att det är mitt uppdrag att göra så bra genomgångar att eleverna VILL se dem och FÖRSTÅR vad de ska ha dem till. Lite tålamod krävs också för att ett nytt arbetssätt ska sätta sig hos både mig och eleverna.

En fredagkväll kom ett meddelande på facebook. En elev undrade om jag hade tips på länkar där man kan träna mer på den tyska perfektböjningen. Oj, oj, tänkte jag. Här gäller det att vara snabb med att svara så att inte perfektlusten rinner av igen! Iväg med ett inlägg i facebookgruppen LMS-riksföreningen för lärare i moderna språk. Tretton (!) minuter senare kunde jag svara min elev med länktips. Jag tipsade då också om att gå in och titta på den flippade genomgången på min hemsida för att få det hela förklarat för sig igen.

På lördagen kom så det här meddelandet. Eleven hade insett nyttan med filmen! Yeay! Glädje!

 

Vad har du nu hittat på?

Lektionen skulle precis börja. På projektorduken syntes min prezi som jag gjort som introduktion av det nya ämnesområdet. Eleverna droppade in i klassrummet. En elev såg upp på duken, såg min prezi och ställde frågan "Vad har du nu hittat på?" med ett litet leende i mungipan. Vad har du nu hittat på? Betoningen på nu. Jag brukar alltså hitta på saker. Härligt att han har märkt det.

Jag tror på att variera undervisningen. Som högstadielärare är tristessen det största hindret. Jag är övertygad om att eleverna lär sig mer när de inte tänker på att de lär sig. Det är inte så ofta ungdomarna i den här åldern ropar rakt ut i klassrummet att något är roligt förstås... men om det inte är roligt lär det märkas. Tydligt. Så jag gör så gott jag kan.

För att variera brukar jag tänka i banor om olika lärstilar. Jag försöker få med lite lyssna, lite läsa, lite diskutera och lite göra. Det är görandet som är det svåraste. När jag lärde sjuorna vad färgerna heter på tyska blåste jag upp ett gäng ballonger som de fick slå på samtidigt som de ropade "Blau!" "Rot!". Ballongerna fick inte nudda golvet för då skulle hajarna ta dem. Banalt kanske men ungdomarna hade roligt och tog till och med upp i sina utvärderingar för terminen att man lär sig bra om man samtidigt får göra något. Jag tänker att jag borde göra mer göra.

Det utvidgade kollegiet

Jag har så många kolleger nuförtiden. Alltid finns det någon som är proffs på något och som är beredd att hjälpa. Ofta lyssnar jag mest på vad de andra har att säga. Ibland klämmer jag in en egen fråga, svar eller tanke. Det jag syftar på är mina facebookgrupper som jag (Ja, jag erkänner!) är lite beroende av. Genom dessa grupper har jag lärt mig det mesta om iPads, The Big Five och att flippa klassrummet. Jag kan med säkerhet säga att det är facebook som har utvecklat mig mest som lärare under det senaste året. Här är grupperna som jag följer regelbundet:

The Big Five – Titta under Filer för att hitta Förmågorna i datumordning och annat matnyttigt.

Flippa klassrummet – få tips på hur man kan göra sina flippar eller få kontakt med andra som flippar i ditt ämne. Allt måste man ju inte göra själv utan man kan låna av andra. Under Filer finns en lista med flippande lärare att inspireras av (eller kanske skriva på själv?).

iPads i skola och förskola – Använd förstoringsglaset längst upp till höger för att söka efter något som du undrar över när det gäller iPads. Eller ställ en egen fråga. Du får säkert svar inom några timmar.

Bedömning för lärande – grupp kopplat till sidan Bedömning för Lärande . Om formativ bedömning.

LMS-riksföreningen för lärare i moderna språk – få tips till din undervisning. Även ett sätt att hålla sig uppdaterad inom tysk-, fransk- och spanskspråkig kultur.

Svensklärarna – få tips till din undervisning

Sociala medier i skolan – om Facebook, Twitter, bloggar, Skype och annat.

Skoldatatek – om digitala verktyg i skolan, särskilt för elever i behov av stöd.