När eleverna får bestämma

Jag tror på att låta eleverna vara med och påverka undervisningen. Själva påverkandet verkar i sig utveckla den metakognitiva förmågan hos eleverna. De blir medvetna om hur de lär sig bäst och de tar större ansvar för sin inlärning. Dessutom verkar de ha roligare under tiden som de lär sig om de själva har fått vara med och påverka. Ett exempel från mitt klassrum:

Jag har en tanke om att jag vill göra ett projekt utanför läroboken med mina tyskåttor. Kapitlet som vi nyss har avslutat handlar om vintersport.

”Jag tycker att det är dags att vi gör ett litet projekt av något slag. Eftersom vi har jobbat med kapitlet om vinter och sport tänkte jag att projektet skulle handla om något sådant. Muntlig eller skriftlig uppgift spelar ingen roll. Ni bestämmer uppgift och utförande så bestämmer jag bedömningen. Brainstorming fem minuter!”.

Ett milt kaos utbryter i klassrummet. Efter fem minuter sammanfattar jag alla tankar på tavlan. Först kommer de klassiska skoluppgifterna:

”Alla kan väl bara skriva om en idrottsman och göra en plansch eller nåt”. (Entusiasm inte riktigt på topp)

”Man kanske kan berätta om sin favoritsport?” (Lite entusiasm från några… de som har en favoritsport, antar jag)

Jag lägger mig i: ”Men en plansch… är inte det lite tråkigt? Vem ska se den?” Någon annan lägger sig i: ”Tänk om man inte har någon favoritsport då? Man kanske inte ens gillar sport!”.

Vi stryker och ändrar och funderar vidare. Det verkar som om vi inte riktigt kan komma överens. Jag fortsätter: ”Men måste alla göra exakt samma då? Om ni har olika intressen, kan man inte göra en uppgift som låter alla få jobba med olika saker? Ärligt talat spelar det inte ens någon roll för mig om det handlar om vinter eller sport, bara det handlar om tyska på något sätt!”.

Diskussionen fortsätter. Till slut har vi kommit fram till vad vi ska arbeta med de närmaste lektionerna. Vi ska göra ett nyhetsprogram. Det ska finnas inrikes- och utrikesnyheter, sport och väder. En recension av Call of Duty: Black Ops 2 förstås. Någon som leder nyhetssändningen. Det ska filmas med min mobil eller padda. Två anmäler sig frivilliga som redigerare. Texter ska skrivas, lämnas in för respons och sedan bearbetas. Man får arbeta tillsammans och hjälpas åt. Mer entusiasm nu än när diskussionen påbörjades för tjugo minuter sedan. De sätter igång med sina olika uppdrag.

Det är sedan mitt jobb kommer in. Hur kan jag nu hjälpa dem vidare? Jag skriver ihop en planering med centralt innehåll, mål för undervisningen och bedömningsgrunder. Bedömningen funderar jag länge kring. Det är alltid svårt att bedöma uppgifter som görs i grupp när man inte vet vem som gör vad. ”Men so what?” tänker jag först. ”Huvudsaken är väl att de lär sig?” Sedan bestämmer jag mig för att arbetet ska avslutas med en självvärdering. De får själva markera i matrisen hur långt de tycker att de har nått när det gäller att skriva på tyska och bearbeta texten, under ledning av mig naturligtvis.

Här är slutresultatet. En stor applåd för.... tyskåttorna!! :)

Rent tekniskt är filmen gjord så här: Alla utom en grupp använde min iPad och appen Puppet Pal för att spela in filmen. Jag återkommer till Puppet Pal i ett annat blogginlägg eftersom det är en stor favvo! Jag exporterade alla filmsnuttarna till bildrullen, infogade dem i iMovie där jag lade på musik, övergångar och infogade intro- och avslutningsbilder. Gruppen som gjorde en recension av Call of Duty nöjde sig inte med Puppet Pal eftersom de ville få med en skärminspelning där de själva spelade och visade delar av spelet. Jag laddade därför upp den halvfärdiga filmen på youtube och skickade länken till killarna som sedan klippte ihop filmen med sin egen skärminspelning och lade på sina egna röster. Det var det hela!