Cecilia beskriver IT-läget i kommunen. Del 1.

När man är frustrerad över något kan man välja mellan att gå runt och fortsätta vara frustrerad. Eller att göra något åt saken. Jag väljer det senare. Min frustration den här gången gäller IT-läget i vår kommun. Jag upplever att de som ska vara IT-kunniga och ansvariga inte förstår vad jag pratar om när jag önskar att få ladda ned program som jag behöver till min undervisning etc. Samtidigt står vi inför en viktig satsning som leder till att alla högstadieelever ska ha tillgång till en digital enhet av något slag. Jag skrev ned allt jag tänker på kring IT och kommer publicera det här på bloggen i fyra delar som handlar om:

1. hur jag använder digitala verktyg idag

 

2. hur lärplattan har förändrat min undervisning

 

3. hur jag tänker kring en-till-en-satsningen

 

4. hur jag skulle önska att stödet till mig som pedagog kring IKT skulle fungera

Del 1 - Så här använder jag digitala verktyg idag

I min arbetsenhet är vi sju pedagoger och 85 ungdomar. Den teknik jag har till mitt förfogande är tre välfungerande bärbara datorer, nio datorer som fungerar när vi har väntat en kvart på att de ska starta och sex gamla skräpdatorer som saknar tangenter eller är lagade med silvertejp. I varje klassrum har vi projektorer.

 

Det är naturligtvis under all kritik att vi har så få datorer och det påverkar i hög grad hur vi tvingas utforma undervisningen. Men eftersom jag vet att mer teknik är på gång in till eleverna är det inte den bedrövliga tillgången på teknik jag lägger min energi på. Jag tänker mer på framtiden och hur på vi skulle kunna använda den teknik vi har på ett bättre sätt.

 

Det jag använder mest i min undervisning är min bärbara arbetsdator, min lärplatta och min privata smartphone. En närmare beskrivning av hur jag använder digitala verktyg i undervisningen kommer här:

Kommunikation med elevgrupper

• Jag har en hemsida som jag använder som mitt digitala klassrum. Där har jag en flik per klass. Jag bäddar in filmer som jag själv har gjort eller som jag hittat någon annanstans på nätet. Jag lägger ut läxor, lpp:er och andra instruktioner och länkar till uppgifter. Läs på: www.sites.google.com/site/ceciliaiskogstorp . Hemsidan ger mig möjligheten att flippa klassrummet, att alltså ge eleverna som hemuppgift att förbereda sig inför våra lektioner genom att till exempel se en film. En annan stor fördel är att elever som vill repetera eller som har varit frånvarande från lektionen ändå kan ta del av lektionsinnehållet.
• Ungdomar använder facebook för att kommunicera och då anser jag att vi lärare också måste finnas där. 7d har en egen grupp på facebook där endast eleverna och vi lärare kan se innehållet. Vi postar aktuell information, eleverna frågar varandra om läxor och vi skapar sammanhållning.
• Jag har också en tyskgrupp på facebook där jag kommunicerar med alla mina elever som har tyska på skolan.

Kommunikation med enskilda elever

• Eleverna använder också hellre facebook än mail för att kommunicera enskilt med lärarna. Vi skickar därför även dokument ibland via den här kanalen. Jag skriver också ofta till eleverna via chatfunktionen om allt möjligt. Känsliga frågor vill de inte alltid prata med oss om i skolan men när vi skriver via facebook går det ibland enklare.
• Jag använder även min privata smartphone till att hålla kontakt med särskilda elever via sms och kik.

Egen fortbildning

• Jag har nyligen gjort en lärarblogg där jag reflekterar kring olika pedagogiska frågor.
• Jag följer dagligen flera lärargrupper på facebook. Dessa grupper har betytt mest för min pedagogiska utveckling under det senaste året.
• På Twitter finns jag sedan bara några veckor under namnet @ceciliaharsing.

Kommunspecifika system och mail

• Jag håller mig uppdaterad på intranätet varje dag.
• Jag har mailen i både dator, lärplattan och min smartphone.
• Jag använder Dexter för att läsa och skriva omdömen och IUP samt till att skriva ut klass- och grupplistor.

Undervisning

• Jag fyller i veckoplaneringen för alla mina elevgrupper i ett worddokument på intranätet. Planeringen sparar jag som pdf och lägger ut på hemsidan. Samtidigt spelar jag in en film av veckoplaneringen med hjälp av onlineverktyget screencast-o-matic. Filmen bäddar jag in på klassens hemsida. Därefter postar jag en länk i klassens facebookgrupp så att eleverna får veta att de kan gå in och läsa veckoplaneringen. Detta gör jag vanligtvis på söndag eftermiddag.
• Jag använder googleformulär för att låta eleverna svara på utvärderingar eller uppgifter till böcker vi läser. Det är enkelt för mig att få en samlad bild över vad eleverna har gjort och vilka förmågor de visar. Utvärderingarna blir automatiskt sammanställda i diagram som jag sedan enkelt kan visa för elevgrupperna med hjälp av projektorn i klassrummet. Det går snabbt och enkelt och eleverna får därmed snabbt respons på sina tankar. Möjligheten att påverka undervisningen blir större.
• Jag gör lpp:er inför varje arbetsområde i word. Till varje lpp gör jag en bedömningsmatris som eleverna använder under arbetets gång.
• Jag skriver allt i word, gör presentationer i powerpoint och för in alla elevresultat i excel.
• Jag använder prezi.com för att göra häftigare presentationer, till exempel som inledning av nya arbetsområden.
• Jag provar att använda onlineverktygen todaysmeet, answergarden och mentimeter. Detta kräver egentligen att alla har tillgång till varsin dator men vi brukar använda elevernas smartphones, min dator, min lärplatta och min smartphone och så turas vi om och hjälps åt lite.
• Jag använder screencast-o-matic.com för att göra skärminspelningar där jag kan prata in samtidigt. Filmerna lägger jag ut på min youtubekanal och bäddar in dem på min hemsida.
• Jag använder youtube för att göra spellistor med klipp jag vill att eleverna ska se. Youtube är en guldgruva som kan användas för att göra undervisningen roligare. Jag använder youtube nästintill dagligen. Jag visar humorklipp om särskrivning, illustrerar böjningen av tyska verbet haben genom att visa Rammsteins video till låten Du hast, använder andra lärares flippafilmer eller filmer från studi.se, ser inslag från nyhetsprogram, visar filmer från Tyskland, lyssnar på musik etc.
• När ett arbetsområde är avslutat och det är dags för mig att fylla i bedömningsmatrisen gör jag ett dokument med en sida och matris per elev. Jag fyller i matrisen i word och har därmed resultatet sparat digitalt så att det är lättillgängligt när jag ska skriva omdömen och sätta betyg. Detta skulle säkerligen bli enklare om vi hade en skolportal med stöd för matriser men jag tycker att jag har hittat ett system som ger mig frihet att bestämma t.ex. hur jag vill jag att matrisen ska se ut för just det arbetsområdet. Det fungerar bra. Matriserna skriver jag ut och eleverna får dem, vi efterarbetar och utvärderar på något sätt och sedan sätts papperet in i varje elevs pärm och tas fram nästa gång vi ska göra en liknande uppgift eller vid utvecklingssamtal.
• För att hålla koll på hur eleverna utvecklar sina förmågor för jag in resultat från de uppgiftsbaserade bedömningsmatriserna i ett dokument som jag kallar för kunskapsbedömning. Det är kunskapskraven från kursplanen som jag har delat upp i en tabell med en förmåga per rad. Varje termin har en färg. Då kan jag följa hur varje enskild elev utvecklar varje enskild förmåga. Detta dokument delar jag ut till eleverna i samband med betygspratet.
• Min lärplatta använder jag så ofta att den behöver en helt egen rubrik. Det kommer i nästa inlägg.